Utbildningskrav och lämplighetsprövning för god man 2026 – vad krävs av framtidens ställföreträdare?

Vem som helst kan idag bli god man. Inga formella krav på utbildning eller bakgrundskontroll ställs – det räcker i praktiken med att vara myndig, inte vara försatt i konkurs och ha ett oförvitligt leverne. Proposition 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på, föreslår en genomgripande förändring av detta: från och med den 1 juli 2026 ska blivande gode män genomgå en lämplighetsprövning och i vissa fall även obligatorisk grundläggande utbildning innan de förordnas. Det är en av de mest konkreta reformerna i propositionen och en förändring som påverkar alla som planerar att ta på sig – eller redan innehar – ett godmansuppdrag.

I denna artikel går vi igenom bakgrunden till förändringen, vad lämplighetsprövningen innebär i praktiken, vilka utbildningskrav som föreslås och hur reformen påverkar dig som anhörig, blivande god man eller nuvarande ställföreträdare.

Varför behövs en lämplighetsprövning?

Bakgrunden är tydlig: det har under lång tid förekommit fall där gode män och förvaltare missbrukat sin ställning, antingen genom ekonomiska oegentligheter eller genom att helt enkelt försumma uppdraget. En central orsak till dessa missförhållanden har identifierats i utredningar och i propositionen själv – nämligen att det inte finns tillräckliga filter i ingångsporten. Att utses till god man är ett uppdrag med långtgående befogenheter. En god man kan ha fullmakt att företräda den enskilde i ekonomiska frågor, ingå avtal, hantera kapital och kommunicera med myndigheter. Det är ett förtroendekänsligt uppdrag som kräver omdöme, integritet och viss grundläggande kompetens.

Propositionen konstaterar att den nuvarande ordningen, där prövningen i allt väsentligt sker informellt och utan standardiserade kriterier, inte ger tillräckliga garantier för att rätt person väljs. Lämplighetsprövningen är svaret på detta.

Vad innebär lämplighetsprövningen?

Lämplighetsprövningen enligt Prop. 2025/26:92 syftar till att bedöma om en kandidat har de personliga egenskaper, den ekonomiska ordning och den livssituation som krävs för att fullgöra ett godmansuppdrag på ett betryggande sätt. Prövningen ska utföras av överförmyndarnämnden och innefattar typiskt sett följande moment:

• Registerutdrag och bakgrundskontroll – Den sökande ska lämna ett utdrag ur belastningsregistret. Domar för förmögenhetsbrott, bedrägeri, förskingring och liknande ekonomiska brott diskvalificerar normalt en kandidat. Detsamma gäller nylig skuldsanering eller pågående kronofogdeärenden av viss dignitet.
• Intervju och personbedömning – I en del kommuner har informella samtal med kandidater redan tillämpats. Propositionen ger nu ett tydligare rättsligt stöd för sådana strukturerade samtal, där nämnden bedömer kandidatens förståelse för uppdragets karaktär, kommunikationsförmåga och inställning till den enskildes självbestämmande.
• Granskning av ekonomiska förhållanden – En god man ska kunna hantera andras ekonomi. Det är svårförenligt om man inte har ordning på sin egen. Nämnden ges rätt att inhämta uppgifter om skuldsaldo och eventuella betalningsanmärkningar.
• Bedömning av uppdragets lämplighet i det enskilda fallet – Lämplighetsprövningen är inte enbart generell. Den ska också ta hänsyn till det specifika godmansuppdragets karaktär och den enskildes behov. En person som är lämplig att vara god man för en äldre person med begränsad ekonomi kan bedömas annorlunda än en kandidat för ett uppdrag som innefattar förvaltning av fastigheter eller ett dödsbo.

Vilka utbildningskrav föreslås?

Parallellt med lämplighetsprövningen föreslår propositionen att nyutnämnda gode män och förvaltare ska genomgå en kortare grundläggande utbildning inom rimlig tid efter förordnandet. Utbildningen ska inte vara ett hinder för att skyndsamt tillsätta en god man – behovet av snabb hjälp åt den enskilde väger tungt – men den är avsedd att ge ställföreträdaren de verktyg som behövs för att utföra uppdraget korrekt.

Utbildningen ska, enligt propositionens intentioner, täcka följande kärnområden:

• Grundläggande regler om god man och förvaltare i föräldrabalken
• Den enskildes rätt till självbestämmande och hur man respekterar detta i praktiken
• Ekonomisk förvaltning och redovisningsskyldighet, inklusive hur en korrekt årsräkning upprättas
• Kontakt med myndigheter, vård och socialtjänst
• Tystnadsplikt och hantering av personuppgifter
• Hur och när man vänder sig till överförmyndarnämnden

Utbildningen är tänkt att tillhandahållas av kommunerna, och formatet kan variera – digitalt eller i klassrum. Länsstyrelserna ges en samordnande roll för att säkerställa likvärdig kvalitet i hela landet, vilket adresserar den kritik som länge funnits mot att god man-systemet fungerat mycket olika beroende på vilken kommun man bor i.

Gäller kraven även befintliga gode män?

En naturlig fråga är om den som redan är god man måste genomgå lämplighetsprövning och utbildning på nytt. Svaret är i huvudsak nej – befintliga uppdrag berörs inte retroaktivt. Den som redan är förordnad som god man behöver inte genomgå prövningsprocessen om från början. Däremot gäller att om en god man avslutar ett uppdrag och sedan ansöker om ett nytt, ska de nya reglerna tillämpas fullt ut.

Propositionen uppmuntrar kommunerna att erbjuda fortbildning och kompetensutveckling även till befintliga ställföreträdare. Sådana insatser är frivilliga men ses som ett viktigt komplement till de formella kraven på nyrekryterade.

Vad innebär detta för den enskilde – personen som behöver god man?

För den person som ansöker om god man – eller vars anhöriga ansöker å hens vägnar – innebär reformen ett starkare skydd redan från start. Den som förordnas som god man har passerat en prövning som ger rimliga garantier för personlig lämplighet. Risken för att en person med kriminell bakgrund, skuldsättningsproblem eller uppenbar olämplighet utses minskar påtagligt.

Det är viktigt att notera att reformen inte förlänger handläggningstiden nämnvärt – propositionen är tydlig med att ansökningar om god man ska hanteras skyndsamt. Lämplighetsprövningen är tänkt att vara ett löpande register av förprövade kandidater som kommunen kan anlita, inte ett hinder som fördröjer enskilda ärenden i akuta situationer.

Vad bör du göra om du planerar att bli god man?

Om du funderar på att ta på dig ett godmansuppdrag – som anhörig, ideell kraft eller av annat skäl – är det klokt att börja förbereda sig redan nu. Det innebär konkret att se till att din ekonomi är i ordning, att du inte har betalningsanmärkningar och att du kan uppvisa ett rent belastningsregister. Det innebär också att sätta dig in i grunderna för vad uppdraget faktiskt innebär: vad du har rätt att göra, vad du måste fråga överförmyndarnämnden om och hur du rapporterar din verksamhet korrekt varje år.

Att söka juridisk vägledning innan du formellt ansöker om att bli god man kan spara mycket tid och osäkerhet. Vi på Godmansjuristen hjälper dig att förstå processen, förbereda din ansökan och bedöma din situation – oavsett om du vill bli god man eller om du behöver hjälp att navigera den nya lagstiftningen.