När Prop. 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på träder i kraft den 1 juli 2026 förändras inte bara reglerna för tillsyn och lämplighetsprövning av gode män – det förändras också grunden för själva uppdraget. En av de mest konkreta nyheterna är kravet på ett skriftligt uppdragsavtal mellan den gode mannen och den enskilde. Det är en förändring som kan verka administrativ men som i praktiken har stor juridisk och praktisk betydelse för båda parter.
I den här artikeln går vi igenom vad kravet på skriftligt uppdragsavtal innebär, vad ett sådant avtal ska innehålla, och hur det stärker den enskildes rättigheter och ger god man ett tydligare juridiskt ramverk att arbeta inom.
Varför inför Prop. 2025/26:92 ett krav på skriftligt uppdragsavtal?
Sedan föräldrabalkens regler om god man tillkom har uppdraget i hög grad vilat på muntliga överenskommelser, sedvänja och det förtroende som byggs upp i relationen mellan god man och den enskilde. Det har fungerat i många fall – men det har också gett upphov till oklarheter, konflikter och situationer där varken den enskilde eller god man vetat exakt vilka uppgifter uppdraget faktiskt omfattar.
Propositionen konstaterar att bristen på tydliga, dokumenterade uppdragsramar är en av orsakerna till att den enskilde i dag har svårt att hävda sina rättigheter och kräva att god man lever upp till sina skyldigheter. Utan ett skriftligt underlag vet den enskilde inte vad hen kan förvänta sig, och det är svårt för överförmyndarnämnden att bedöma om god man har utfört sitt uppdrag på rätt sätt. Det skriftliga uppdragsavtalet är tänkt att råda bot på detta.
Vad ska ett skriftligt uppdragsavtal innehålla?
Enligt propositionen ska uppdragsavtalet minst innehålla följande delar:
- Uppdragets omfattning – Det ska klart framgå vilka delar av god mans traditionella uppdrag som är aktuella: bevaka rätt (rättslig representation), förvalta egendom (ekonomisk förvaltning) och/eller sörja för person (personlig omsorg). Det ska vara tydligt vilka av dessa delar uppdraget faktiskt inkluderar, eftersom ett godmanskap inte alltid behöver omfatta alla tre.
- Konkreta arbetsuppgifter – Utöver de juridiska uppdragsdelarna ska avtalet i möjligaste mån specificera de praktiska uppgifter som god man förväntas utföra, exempelvis hantering av hyresbetalningar, kontakter med socialtjänst, närvaro vid möten med sjukvård eller liknande.
- Kommunikationsformer och kontaktfrekvens – Hur och hur ofta ska god man hålla kontakt med den enskilde? Ska möten ske fysiskt, per telefon eller digitalt? Propositionen betonar vikten av att den enskilde inkluderas och informeras fortlöpande om åtgärder som vidtas i deras ärenden.
- Parternas underskrifter – Avtalet ska undertecknas av god man och, i den mån det är möjligt med hänsyn till den enskildes tillstånd och förmåga, av den enskilde själv. Om den enskilde inte kan skriva under ska detta dokumenteras och skälen anges.
Lagstiftningsreferens: Kravet på skriftligt uppdragsavtal införs genom den föreslagna nya lagen om ställföreträdare för vuxna, som föreslås ersätta delar av föräldrabalken (1949:381) 11 kap. Prop. 2025/26:92 föreslår ikraftträdande den 1 juli 2026.
Vad händer med befintliga godmanskap?
En naturlig fråga är vad som gäller för de godmanskap som redan löper när lagen träder i kraft. Propositionen föreskriver en övergångsordning som innebär att befintliga gode män och förvaltare ska upprätta skriftliga uppdragsavtal inom sex månader från ikraftträdandet, det vill säga senast den 1 januari 2027. Under den perioden gäller de äldre reglerna parallellt.
Det innebär att om du redan är förordnad som god man behöver du ta initiativ till att upprätta ett uppdragsavtal tillsammans med den enskilde och, om så krävs, med stöd av överförmyndarnämnden. Om du som enskild redan har en god man förordnad kan du vända dig till nämnden och begära information om hur processen med uppdragsavtal kommer att hanteras i ditt fall.
Skyddas den enskilde bättre med ett skriftligt avtal?
Ja – och på flera olika sätt. För det första skapar avtalet ett tydligt underlag för vad som är god mans skyldighet. Om god man inte utför de uppgifter som anges i avtalet är det möjligt att direkt hänvisa till detta vid en anmälan till överförmyndarnämnden. Det ökar möjligheterna att kräva rättelse eller begära byte av god man.
För det andra stärker avtalet den enskildes rätt till information och delaktighet. Eftersom avtalet ska specificera kommunikationsformerna kan den enskilde lättare peka på när god man inte uppfyllt sin kontaktskyldighet. Tillgång till tydlig information om vad uppdraget innebär är i sig ett viktigt stöd för den som lever med en funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom.
För det tredje ger avtalet god man ett skydd mot obefogad kritik. Om det uppstår en tvist om vad som ingick i uppdraget – exempelvis om en anhörig påstår att god man borde ha agerat på ett visst sätt – kan det skriftliga avtalet visa vad parterna faktiskt kom överens om.
Vad gäller om den enskilde saknar förmåga att delta i avtalsslutet?
En av de praktiska utmaningarna med uppdragsavtalet är att den enskilde i många fall – exempelvis vid avancerad demens eller allvarlig kognitiv funktionsnedsättning – kan ha begränsad förmåga att aktivt delta i avtalets utformning. Propositionen hanterar detta genom att slå fast att god man och överförmyndarnämnden i dessa fall ska göra sitt bästa för att inkludera den enskilde i den mån det är möjligt, och att närstående eller personal inom vård och omsorg kan delta som stöd vid avtalsslutet.
Det är viktigt att notera att avsaknaden av den enskildes underskrift inte gör avtalet ogiltigt – det är en dokumentationsfråga, inte ett formkrav för uppdragets giltighet. Men nämnden ska informeras om varför den enskilde inte kunnat skriva under, och detta noteras i nämndens akt.
Praktisk notering: Om du är god man för någon med demens eller annan kognitiv nedsättning – var noga med att dokumentera hur avtalsslutet gick till och vem som eventuellt var närvarande som stöd. Denna dokumentation kan bli viktig vid en framtida granskning.
Hur ser uppdragsavtalet ut i praktiken?
Det finns i skrivande stund inte ett nationellt fastställt standardformulär för uppdragsavtalet, men propositionen förutsätter att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillsammans tar fram stödmaterial och mallar som kommunernas överförmyndarnämnder kan använda. Många kommuner kommer sannolikt att tillhandahålla egna blanketter som kan fyllas i vid det möte där god man och den enskilde träffas för att fastställa uppdragets ramar.
Om du ansöker om god man via Godmansjuristen hjälper vi dig att ta fram och förstå den dokumentation som krävs – inklusive hur ett uppdragsavtal bör utformas för just din situation. Vi ser till att ingenting förbises och att avtalet faktiskt ger det skydd det är avsett för.
Behöver du hjälp med uppdragsavtal eller god man-ansökan?
Vi är specialiserade på god man, förvaltare och överförmyndarrätt. Fast pris, svar samma dag – kontakta oss direkt via WhatsApp.
Kontakta oss på WhatsApp