Många känner till begreppet god man, men när någons situation är mer komplicerad kan domstolen i stället förordna om förvaltarskap. Det är ett starkare och mer ingripande rättsligt skydd — och en åtgärd som inte ska vidtas om god man räcker. Proposition 2025/26:92, Ett ställföreträdarskap att lita på, tydliggör och skärper villkoren för när förvaltarskap får beslutas, och lyfter fram principen om att den minst ingripande åtgärden alltid ska väljas först.
I denna artikel reder vi ut skillnaden mellan god man och förvaltare, förklarar när förvaltarskap kan bli aktuellt, och beskriver vad de kommande lagändringarna innebär för den som berörs.
Vad är skillnaden mellan god man och förvaltare?
En god man är ett frivilligt biträde. Den enskilde — som i rättslig mening kallas huvudman — behåller sin rättshandlingsförmåga fullt ut. Det innebär att huvudmannen kan ingå avtal, ta ut pengar, sälja tillgångar och fatta alla beslut som rör det egna livet. Den gode mannen agerar vid sidan av och med huvudmannens samtycke. Finns inget samtycke kan god man som regel inte handla.
En förvaltare är däremot ett obligatoriskt ombud. När förvaltarskap anordnas fråntas den enskilde rättshandlingsförmågan helt eller delvis inom förvaltarens uppdragsområde. Det innebär att avtal som den enskilde ingår utan förvaltarens medverkan kan förklaras ogiltiga. Förvaltarskapet är med andra ord ett ingrepp i den medborgerliga handlingsfriheten och är tänkt att användas enbart i de fall där god man bedöms otillräcklig för att skydda personen.
Lagstiftningsreferens: Reglerna om god man och förvaltarskap finns i dag i föräldrabalken (1949:381) 11 kap. Prop. 2025/26:92 föreslår att dessa bestämmelser förs över till en ny, fristående lag om ställföreträdare för vuxna, med ikraftträdande den 1 juli 2026.
När kan förvaltarskap anordnas?
Förvaltarskap regleras i dag i föräldrabalken 11 kap. 7 §. Enligt denna bestämmelse kan förvaltarskap anordnas för den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande är ur stånd att vårda sig eller sin egendom — och där god man bedöms otillräcklig som skyddsåtgärd.
Det finns alltså två kumulativa krav:
- Funktionsnedsättning eller sjukdom — det krävs ett medicinskt underlag som visar att personens förmåga är så allvarligt nedsatt att denne inte kan ta tillvara sina egna intressen.
- Otillräcklighet hos god man — det måste kunna visas att ett godmanskap, eventuellt kombinerat med andra åtgärder som fullmakt eller framtidsfullmakt, inte är tillräckligt skydd. Förvaltarskap är alltid en sista utväg.
Typiska situationer där förvaltarskap kan bli aktuellt är till exempel när en person med svår demens aktivt motarbetar sin gode mans åtgärder, ingår avtal som skadar det egna intresset eller utsätts för ekonomisk utnyttjande av närstående och god man inte kan förhindra detta.
Vad förändrar Prop. 2025/26:92?
Propositionen utgår från en grundläggande värdering: självbestämmandet ska skyddas. Det innebär att lagstiftaren vill se tydligare tillämpning av proportionalitetsprincipen — att ingripandets styrka ska stå i proportion till behovet. Förvaltarskap ska aldrig beslutas om god man eller en frivillig lösning, såsom framtidsfullmakt, räcker.
Konkret föreslår propositionen följande förändringar av relevans för förvaltarskapets tillämpning:
Stärkt proportionalitetsprövning — Domstolen ska i varje enskilt fall noggrant pröva om ett lindrigare alternativ är tillräckligt innan förvaltarskap beslutas. Propositionen betonar att domstolarna i dag inte alltid gör denna prövning tillräckligt noggrant, och att det förekommit att förvaltarskap anordnats utan att god man prövats först.
Partiellt förvaltarskap betonas — I stället för ett heltäckande förvaltarskap som omsluter all rättshandlingsförmåga ska ett begränsat — eller partiellt — förvaltarskap vara norm när det är möjligt. Det innebär att förvaltarens uppdrag avgränsas till det område där skyddet verkligen behövs, till exempel enbart ekonomisk förvaltning, medan den enskilde behåller sin handlingsförmåga i övriga delar av livet.
Regelbunden omprövning — Propositionen föreslår att förvaltarskap ska omprövas med kortare intervaller än i dag. Syftet är att säkerställa att förvaltarskapet upphör så snart skälen för det inte längre föreligger. Det ska inte vara möjligt att ett förvaltarskap löper på obestämt tid utan aktiv prövning av om behovet kvarstår.
Vem beslutar om förvaltarskap?
Det är alltid tingsrätten som beslutar om förvaltarskap — inte överförmyndarnämnden. Det är en viktig skillnad jämfört med godmanskap, där ansökan i dag handläggs av överförmyndarnämnden. Ansökan om förvaltarskap kan göras av den enskilde själv, av närstående eller av socialnämnden. Till ansökan ska det normalt bifogas ett läkarintyg som styrker de medicinska förutsättningarna.
Domstolsprocessen innebär att ärendet prövas mer formellt, med möjlighet till ombud och bevisupptagning. Det är ett uttryck för åtgärdens allvar — att frånta någon rättshandlingsförmåga är ett extraordinärt ingrepp som kräver rättslig prövning.
Kan förvaltarskap upphöra?
Ja. Om förutsättningarna för förvaltarskapet inte längre föreligger — exempelvis om personens hälsotillstånd förbättras eller om det visar sig att ett godmanskap är tillräckligt — kan rätten besluta att förvaltarskapet ska upphöra eller ersättas av en mildare åtgärd. Den enskilde, närstående och överförmyndarnämnden kan alla initiera en sådan omprövning. Med Prop. 2025/26:92:s skärpta krav på regelbunden omprövning förväntas dessa processer initieras mer systematiskt än i dag.
Praktisk viktig distinktion: God man kräver som huvudregel huvudmannens samtycke för att kunna handla. Förvaltare behöver inte samtycke. Om din närstående aktivt hindrar nödvändiga åtgärder och lider skada av det kan förvaltarskap vara rätt väg — men detta bör alltid utredas med juridisk hjälp innan ansökan görs.
Vad ska du tänka på som anhörig?
Om du är anhörig och funderar på om din närstående behöver ett starkare skydd än god man är det viktigt att inte fatta beslutet om förvaltarskap lättvindigt. Utred alltid möjligheten till god man, framtidsfullmakt eller andra frivilliga lösningar först. Förvaltarskap är ett allvarligt rättsligt steg som påverkar den enskildes grundläggande civila rättigheter.
Samtidigt — om situationen är sådan att god man verkligen inte räcker och din närstående riskerar att fara illa, kan förvaltarskap vara det skydd som behövs. Att tveka för länge kan också vara ett misstag.
Vi på Godmansjuristen hjälper dig att göra rätt bedömning. Vi är specialiserade enbart på ärenden inom god man, förvaltare och överförmyndarrätt och har god kunskap om de förändringar som Prop. 2025/26:92 innebär. Kontakta oss direkt via WhatsApp — vi svarar samma dag och erbjuder alltid ett fast, transparent pris.
Funderar du på om förvaltarskap är rätt åtgärd?
Vi hjälper dig att förstå skillnaden och vilket skydd som passar bäst i just din situation. Fast pris, svar samma dag.
Kontakta oss på WhatsApp