När en nära anhörig drabbas av sjukdom, demens eller allvarlig funktionsnedsättning blir många familjer ställda inför en svår fråga: ska vi som anhöriga hjälpa till på egen hand, eller måste vi ansöka om god man? Svaret hänger på två olika juridiska vägar som ofta förväxlas – anhörigbehörighet enligt föräldrabalken 17 kap och det formella godmanskapet enligt föräldrabalken 11 kap. I ljuset av Prop. 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på har gränsdragningen dessutom blivit ännu viktigare att förstå.
Den här artikeln reder ut skillnaderna, vilka ärenden som kan hanteras med anhörigbehörighet och när ett formellt godmanskap blir den enda framkomliga vägen.
Vad är anhörigbehörighet?
Anhörigbehörigheten infördes i svensk rätt 2017 genom 17 kap. föräldrabalken och är en lagstadgad, begränsad rätt för vissa närstående att företräda en vuxen person som på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande inte längre kan ta tillvara sina intressen i vardagliga ekonomiska angelägenheter. Behörigheten uppkommer automatiskt – det behövs inget beslut från tingsrätten eller överförmyndarnämnden.
Ordningen mellan behöriga anhöriga är turordningsbestämd enligt 17 kap. 2 § föräldrabalken: först make eller sambo, därefter barn, barnbarn, föräldrar, syskon och slutligen syskonbarn. Den som står närmast i tur och har kontakt med den enskilde är behörig att agera; flera anhöriga kan också agera gemensamt om de vill.
Vilka ärenden omfattas av anhörigbehörigheten?
Anhörigbehörigheten är avgränsad och får enbart användas för ärenden som typiskt sett hör till den enskildes dagliga livsföring. Till dessa hör:
- Betala räkningar som hyra, el, telefon, försäkringar och abonnemang
- Hantera löpande inkomster såsom pension och sjukersättning
- Ansöka om bidrag, ersättningar och insatser från Försäkringskassan och socialtjänsten
- Teckna och säga upp vardagliga avtal inom hushållets ram
- Lämna in enklare deklarationer till Skatteverket
Det som däremot inte omfattas är bland annat köp eller försäljning av fast egendom och bostadsrätt, arvsskiften, gåvor av större värde, ingående av kreditavtal eller placeringar på värdepappersmarknaden, samt rättshandlingar där den anhöriga själv kan ha ett motstående intresse.
Lagstiftningsreferens: Anhörigbehörigheten regleras i 17 kap. föräldrabalken (1949:381). De särskilda begränsningarna avseende bostäder, större egendomstransaktioner och intressekonflikter framgår av 17 kap. 3–4 §§.
När räcker inte anhörigbehörigheten?
Många familjer upptäcker efter en tid att anhörigbehörigheten är för snäv. En typisk situation är när den enskilde behöver sälja sin bostad för att flytta till särskilt boende, när ett arv ska skiftas, när det finns flera anhöriga med olika uppfattning om den enskildes intressen, eller när bankerna trots lagregeln vägrar att godta anhörigbehörigheten utan ett formellt beslut. I samtliga dessa fall räcker anhörigbehörigheten inte – då krävs antingen en framtidsfullmakt (om sådan har upprättats i förväg) eller att tingsrätten förordnar en god man.
Ett godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken är bredare och täcker tre klassiska uppdragsdelar: att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Det kan alltså användas även för större ekonomiska åtgärder, komplicerade juridiska processer och personliga frågor där anhörigbehörigheten inte ger någon hjälp alls.
Hur påverkar Prop. 2025/26:92 valet mellan anhörigbehörighet och god man?
Propositionen Ett ställföreträdarskap att lita på, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, reglerar i första hand godmanskapet och förvaltarskapet och ändrar inte direkt bestämmelserna om anhörigbehörighet. Det finns dock flera indirekta effekter som är värda att känna till för den som står inför valet.
För det första skärps tillsynen över och lämplighetsprövningen av gode män, vilket gör att god man förblir det starkaste skyddet för den enskilde när större eller återkommande beslut behöver fattas. För det andra betonar propositionen den enskildes självbestämmande och delaktighet som ett övergripande mål – något som gäller oavsett om ärendet hanteras med anhörigbehörighet eller genom god man. I praktiken innebär det att anhöriga som agerar med stöd av 17 kap. föräldrabalken också förväntas konsultera den enskilde i den utsträckning det är möjligt, något som kan dokumenteras för att undvika senare ifrågasättanden.
För det tredje aktualiserar propositionen behovet av tydlig dokumentation. Det gäller formellt endast god man, men det är klokt även för anhöriga att dokumentera vilka beslut som har fattats, när och varför – särskilt om flera anhöriga är inblandade eller om relationen till andra släktingar är komplicerad.
När bör du ansöka om god man trots att anhörigbehörighet finns?
Det finns några tydliga situationer där det är rekommenderat att ansöka om god man även om anhörigbehörighet formellt skulle räcka:
- Konflikt mellan anhöriga – Om närstående har olika uppfattningar om vad som är den enskildes bästa minskar konfliktrisken avsevärt när en utomstående god man förordnas av tingsrätten.
- Större ekonomiska beslut – Försäljning av bostad, arvsskiften eller placeringar kräver nästan alltid god man för att skydda den enskilde och för att motparter ska godta åtgärderna.
- Banker eller myndigheter kräver det – Trots lagen förekommer att banker i praktiken vägrar acceptera anhörigbehörighet vid större transaktioner. Ett formellt godmanskap löser detta.
- Långsiktigt skydd – Om den enskildes situation sannolikt förvärras över tid är det ofta enklare att direkt ordna med god man så att stödet finns på plats när det behövs.
Praktisk notering: Framtidsfullmakt enligt lagen (2017:310) om framtidsfullmakter är ett tredje alternativ, men förutsätter att den enskilde hade rättslig handlingsförmåga när fullmakten upprättades. Har någon sådan fullmakt inte upprättats i förväg kvarstår endast anhörigbehörighet eller god man.
Hur ansöker man om god man?
Ansökan om god man skickas till tingsrätten eller, mer vanligt i praktiken, till överförmyndarnämnden i den enskildes hemkommun, som sedan utreder ärendet. Ansökan ska innehålla uppgift om den enskilde, skälen för godmanskapet, läkarintyg som styrker behovet samt förslag på person som kan åta sig uppdraget. För den som inte är van vid juridiska processer kan det snabbt bli komplext – särskilt när det krävs kompletterande uppgifter eller när nämnden begär in ytterligare underlag.
På Godmansjuristen har vi nischat oss enbart på ställföreträdarrätt. Vi hjälper dig att avgöra om anhörigbehörighet räcker i just ditt fall eller om en god man behöver förordnas, vi tar fram komplett ansökan till nämnden och för din talan genom hela processen – till fast pris och utan jurister som fakturerar per kvart.
Osäker på om du behöver god man eller om anhörigbehörighet räcker?
Vi är specialiserade på god man, förvaltare och överförmyndarrätt. Fast pris, svar samma dag – kontakta oss direkt via WhatsApp.
Kontakta oss på WhatsApp